Ett vanligt förekommande tips när man går i tankar att starta eget är ”Gör något du tycker är roligt, något du brinner för så du orkar med att jobba mycket och har större chans att lyckas”. Det kan vara ett nog så gott råd, men man skulle kunna omformulera det lite, kanske till ”Starta eget företag om du tycker det är roligt att jobba, det går lättare om du dessutom gör något som du brinner för”. Faktum är att så fort man startat företaget så kommer man att behöva jobba väldigt mycket. Det är få förunnat att starta ett företag som de sedan lägger 8 timmar om dagen 5 dagar i veckan på. De allra flesta behöver jobba mycket mer än så och det är inte allt jobb som är roligt. En framgångsrik entreprenör karakteriseras ofta av en hög energinivå och stor uthållighet, vilket hjälper dem att jobba mycket och hitta drivkraften till alla arbetsuppgifter.

Många företag avvecklas inom de första 3 åren. Det kan bero på en mängd olika saker, allt från att affärsidén inte höll till misslyckad marknadsföring eller brist på kapital. I vissa fall kan det handla om att det var så många andra arbetsuppgifter förutom själva kärnverksamheten som slukade energi att man inte kom förbi de första hindren. Med en noggrann planering i förväg undanröjer man en del fallgropar som potentiellt kan resultera i att bolaget slutar i likvidation.

Vad är det då som tar sådan tid?

Det beror ju givetvis på vad för verksamhet firman ska ägna sig åt. En sak som alltid tar ganska mycket tid i anspråk är pappersarbete, fakturering, bokföring, årsbokslut, lönehantering med mera. Så om man inte redan från början anställer en ekonomiansvarig, eller tycker det arbetet är jätteroligt, så har vi en energislukare där. Sedan beror det som sagt på vilken typ av verksamhet det rör sig om men här följer några saker utan inbördes rangordning.

• Lagerhantering, vilket inbegriper att hitta en lagerlokal att hyra och sköta samt lagerinventering.
• Olika administrativa åtagande utanför det direkt ekonomiska så som telefonabonnemang, datorer (inköp, emailhantering, internet mm), försäkringar mm.
• Frakthantering om man ska sälja produkter online till exempel. Orderhantering, packning, fraktbokning, inköp av emballage mm.
• Butikslokal och kassasystem.
• Hantering av underleverantörer och inköp.
• Produktion. Ska företaget producera en vara så öppnar man dörren till en mängd olika områden såsom inköp och skötsel av maskiner, underleverantörer mm.
• Kundtjänst. Hantering av missnöjda kunder och returer.
• Marknadsföring, jaga nya kunder
• Sköta en webbsida.

Exempel:
Olle brinner för äldre prylar, han älskar vintage designmöbler från den Skandinaviska guldåldern runt mitten av 1900-talet. Han tänker att han ska starta en butik som köper in och säljer 1900-tals design. Så långt är allt bra men förutom att få hantera underbara designföremål så måste han arbeta med lokalhyror, telefonabonnemang, kassasystem, bokföring, frakt och auktionskostnader, returer, missnöjda kunder med mera. Han kanske upptäcker att tiden han lägger på att hantera designmöbler är en mindre del av hans totala arbetstid än han var inställd på från början. Om han inte har uthålligheten och hanterar de sysslorna på ett effektivt sätt är risken stor att energin och motivationen försvinner och han lägger ner verksamheten.

Vad ska man göra då?

Först och främst undersöka ordentligt vad som behövs för just den verksamhet man tänkt sig. Intervjua gärna några olika personer som redan driver företag i den specifika branschen. Undersök hur de har löst olika arbetssysslor.

Fundera på vilka arbetsuppgifter som kommer att vara mest besvärliga för dig och överväg att köpa in de tjänsterna eller om det går att starta företaget tillsammans med någon som har de kompetenserna.

Sätt rutiner för att ta hand om de arbetsuppgifter som inte är lika roliga. Avsätt tid i kalendern för uppgifterna och gör dem på den utsatta tiden så att de inte blir eftersatta och byggs upp till ett ständigt dåligt samvete.

Fundera på vilken drivkraft du har, om man älskar att arbeta och drivkraften är att se en idé eller ett företag växa så tenderar man att acceptera större mängder tråkigt arbete så länge man är medveten om att det leder till slutmålet, att företaget växer. Om drivkraften är som i exemplet med Olle, att få arbeta med något man älskar så kanske den drivkraften inte hjälper lika mycket när det gäller ”tråkiga” arbetsuppgifter vilket kan leda till att dessa uppgifter blir eftersatta. I värsta fall kan det i förlängningen leda till att verksamheten läggs ner på grund av att man inte når sina mål eller att man helt enkelt tappar intresset och energin som behövs för att driva verksamheten vidare.

Ibland händer det att ett företags ekonomi bara blir sämre och sämre och bolaget har inte några möjligheter att betala sina räkningar eller löner och förmåner till sin personal. Som resultat av detta stiger fodringarna i snabb takt och till slut är situationen ohållbar. Många företag som har så pass dålig ekonomi att den anses vara utom räddning begär att få sätta bolaget i konkurs. Konkurs och därigenom likvidation är en vanlig utväg men det går även att ansöka om en så kallad företagsrekonstruktion. Genom att göra en företagsrekonstruktion ger man företaget en ny chans att komma på fötter och att vända den negativa trenden och istället räkna med bättre och stabilare ekonomi genom ombildning och nytänk. De företag som vill försöka att rädda sitt bolag ska ansöka till tingsrätten om att få göra en rekonstruktion. I Sverige har det varit möjligt att ansöka om företagsrekonstruktion sedan 1 september 1996 och det är Lagen om företagsrekonstruktion som tillämpas för beslutandet om rekonstruktionen.

Tidslinjerna måste följas

Vid beslutandet av rekonstruktion utser tingsrätten en rekonstruktör som har det yttersta ansvaret för att gå igenom företagets ekonomiska dokumentation, tillgångar, skulder och försöka att rekonstruera företaget med befintliga tillgångar. Den person som utses som rekonstruktör ska anses ha den förmåga som krävs för att få företaget på fötter igen. Det är också viktigt att rekonstruktören har reella idéer som kan bli företagets nystart för att få verksamheten på fötter igen. En företagsrekonstruktion får inte pågå hur länge som helt utan är reglerad av lagen. Tingsrätten beslutar om rekonstruktion för tre kalendermånader per gång som kan förlängas men rekonstruktionstiden får inte överstiga ett år. Under arbetet med att rekonstruera företaget ingår det att rekonstruktören tar kontakt med alla borgenärer senast sju dagar efter att tingsrätten beviljat rekonstruktion. Alla borgenärer ska informeras om företagets status, tillgångar och skulder och kunna ta del av dokumentation som påvisar den tilltänkta rekonstrueringen. Alla borgenärer kommer även att få lämna sin syn på frågan angående om bolaget anses stabilt och kapabelt nog att rekonstrueras.

Det är bolagets, dvs. gäldenärernas och rekonstruktörernas ansvar att tillsammans presentera en handlingsplan för hur företaget ska ta sig vidare från sitt utsatta ekonomiska läge och vända trenden så att inkomsterna blir större än utgifterna. Denna handlingsplan måste presenteras innan tidsfristen för rekonstruktionen löper ut, dvs. datumet som tingsrätten har beslutat om.

Borgenär kan föreslå rekonstruktion

Det kan bli ekonomiskt påfrestande för ett mindre företag som arbetar med underproduktion till ett större företag om fakturainbetalningar plötsligt uteblir från det stora företaget och de tvingas till snabba beslut för att kunna upprätthålla sin verksamhet och sina anställdas löner och förmåner. I en sådan här situation är det naturligt att det stora företaget får betalningspåminnelser men om intäkterna fortsätter att lysa med sin frånvaro kan det lilla företaget agera borgenär mot ett storföretag och anmäla detta till tingsrätten för företagsrekonstruktion alternativt konkurs. Det är viktigt att komma ihåg att små företag har samma makt som stora när det gäller att kräva betalning av sina kunder och i vissa fall kan det gå så långt som en anmälan till tingsrätten om rekonstruktion.

Under den tiden som ett bolag befinner sig under rekonstruktion är det inte tillåtet för ägarna att fatta egna ekonomiska beslut, betala skulder etc. utan att rekonstruktörerna godkänner detta på förhand. Företagsledarna är åsidosatta i sitt eget bolag under tiden för rekonstruktionen och måste rätta sig efter rekonstruktörens beslut.

Ett sätt att ta sig ur företagets ekonomiska svårigheter är att skriva ner skulderna till sina kunder/fordringsägare och på så sätt få ett starkare kapital att driva företaget vidare med. Detta förutsätter dock att fordringsägare går med på nedskrivning av skulder eftersom förlorade intäkterna kan äventyra deras verksamhet både vad gäller produktion och resurser.

Statliga bolag, landsting, kyrkliga föreningar och banker är några av de företag och bolagsformer som inte kan ansöka om företagsrekonstruktion.